Kultliraren: Maria Gunnarsson - the Queen

Aktiva år i föreningen: 1999-2007 A-matcher: 104 Mål: 78 Nummer: 9 ”från första till sista match” Position: Anfallare och målvakt? Allerums GIF har även stoltserat med damlag under dom senaste årtiondena, med några års uppehåll, och på 00-talet hade vi ett riktigt starkt lag som bland annat frontades av två systrar från Kattarp. Så vem passar bättre att vara första damlagsrepresentant bland Kultlirarna än skyttedrottningarnas skyttedrottning Maria Gunnarsson. Först och främst, siffrorna talar ju sitt tydliga språk, flest mål av samtliga damspelare i Allerums historia och fyra i maratontabellen för antal matcher. Det är väldigt starka papper, men historien kunde sett annorlunda ut eller hur? "Det stämmer, när jag började så blev jag målvakt på typ första träningen för ingen annan ville vara målvakt just då. Så ny som man var så ställde man upp på det! Kommer inte ihåg hur länge jag var målvakt, men hade nog lite för mycket spring i benen för att tycka det var roligt i längden. Jag skickade ett brev till Danne (Evaldsson, damlagstränare) och hotade med att börja i Ödåkra om jag inte fick bli utespelare… Haha!" Som tur var så putsade Daniel sina tränarglasögon och satte upp Maria på anfallet. Jag vet inte hur många gånger jag själv sett henne löpa i sönder försvararna och enkelt placera in bollen förbi målvakten, likt en Lotta Schelin eller Luton Shelton. Spring i benen var det ja, Maria är uppväxt på Kattarps boställe med över halvmilen till Ryvallen, va gör man då? "Vi cyklade alltid till träningarna 6 km enkel väg (innan moppe-tiden) Möte upp KK (Karolina Knutsson) på vägen, sen Marie Göransson, Susanne och Therese Rumberg i Hjälmshult." Som sagt, Allerums GIF, är en klubb för hela familjen, inte minst för Gunnarssons. Du kamperade ofta ihop med din ett år yngre syster, Kristina. Hur var det? "Jag tror att jag och Kristina började spela samtidigt. Absolut fanns det rivalitet i form av vem som var snabbast, orkade mest och såklart antal mål. Men vi spelade också bra ihop, om vi båda var på humör för det, och så hade vi samma speltänk och hittade varandra bra. Jag spelade anfall och Kristina på mitten." Säsongen 2007 verkade det nog som att båda var på humör för det rätt ofta. Den säsongen gjorde laget 66 mål på 22 matcher, Kristina stod för 17 (2:a skytteligan) och Maria för 26 (1:a skytteligan) av dom. Kan tänka mig att en och annan assist finns även gömd i den statistiken. På tal om systrar, det finns väl en till? "Senare började också Helena, yngsta syrran, spela och vi har spelat damlagsmatcher där vi varit med alla 3 och jag minns en bortamatch där vi alla 3 gjorde mål! Det finns hur mycket minnen som helst! Jag minns speciellt att jag och Johanna Petersson blev utlånade till Viken för att åka på cup utanför Köpenhamn. Vi spelade även cup med vårt (Agif) j-lag i Lerberget!" J-lagstränaren Åke P - "det var inga konstigheter. Vi behövde fylla upp laget med bra spelare och Maria och Johanna (Petersson) var tillgängliga. Spelarna var i samma ålder som killarna och kände varandra utanför plan. Motståndarlagens tränare knorrade lite för att dom var tjejer men det struntade väl vi i. Dom, och några andra, var även med på j-lagsträningarna och det var ingen som tyckte det var märkligt. Kön och utseende spelar ingen roll, ett gäng kompisar som tränar boll bara, behöver inte vara svårare än så." Efter studenten åkte Maria till Australien för att bo och jobba, men även down under blev suget på fotboll för stort. När hon väl gjort sig hemmastad så hittade hon ett lokalt lag, Pittwater football club, som hon började träna med. Men så klart är det bara ett lag som ligger henne närmst om hjärtat. "Gemenskapen är bästa minnet och mina närmsta och bästa vänner idag, nästan 20 år senare, är tack vare Agif- tiden! Nu bor jag 35 mil från hemmaplan i Borensberg i Östergötland, utanför Motala. Bor på landet med sambo och två små pojkar, 2 och 5 år. " Man hade spring i benen, tog cykeln, hämtade upp kompisarna och hade "sälle" på vägen till fotbollsträningen. Spelade med sina vänner, tjejer som killar, och skaffade relationer för livet. Låter som en fantastisk tid och lyckades man samtidigt knoppa in ett sjuttiotal mål så gjorde det nog inte det hela sämre. Tusen tack för dina insatser, vår tid på och utanför planen tillsammans och för att du ville ställa upp i Kultliraren! Allerums GIF 2kommentarer

Lämna in er pant, stöd föreningen - PantaMera

Glöm inte att ni fortfarande kan lämna in er pant, petflaskor, burkar (även utländska och skadade), till oss och därmed stödja klubben. Ställ era påsar/säckar med pant i den lilla blå boden vid entrén tilll fotbollsplanen. Under flera år har Allerums GIF varit anslutna till Returpack - Pantamera. Returpack vill vara en positiv kraft i samhället och samverka för hållbar utveckling. Privatpersoner har lämnat in sin pant till klubben som sedan skickats till ett inlämningsställe och fått en ersättning för varje inlämnad säck pant. Detta har resulterat i stora summor pengar till föreningskassan och detta hoppas vi kunna fortsätta med. Allerums GIF 0kommentarer

Inför säsongen med damlaget

Idag kom Skånesport ut med en artikel där en av våra damlagstränare, Michael Johansson, intervjuades angående damlagssäsongen 2022. Kort utdrag: "Hur ser era träningsförhållanden ut när det kommer till tillgång på konstgräs, tider, gym och så vidare? – Träningsförhållandena är helt ok måste jag säga. Vi tränar regelbundet på konstgräs två gånger i veckan med för oss helt gynnsamma träningstider. Inget gym för vår del, vi är här för att spela fotboll. Har även planerat i bra motstånd i kommande träningsmatcher vilket kommer att bli spännande." Klicka på länken för att få ta del av hela intervjun: AGIFs damlag inför säsongen 2022 Trevlig läsning! Allerums GIF 1kommentar

Kultliraren: Lille-Bo Johansson - det var mitt livs mål!

Aktiva år i föreningen: 1954-62,1967,1971-1976,1981 A-matcher: 278 Mål: 136 B-matcher: 30 Mål: 22 Nummer: 8 Allerums GIF är en väldigt familjär förening och likt Rickard Löfgren så är även vår andre kultlirare en av tre i en brödraskara som spelat i föreningen. Bröderna Jan (far till Daniel och Joakim som tillsammans har över 700 matcher i a-laget) och Eskil är välkända ansikten och stora namn i byn men dagens huvudperson, mellanbrodern "Lille-Bo", är en av dom mest meriterade spelarna i föreningens historia. Ett litet krutpaket på 167 centimeter, känd för sin ettriga spelstil och kloka fotbollshjärna började sin fotbollsbana som liten grabb i Allerums GIF. Lille-Bo klev upp i A-laget som tonåring och gjorde över 50 mål på sina tre första säsonger, vilket väckte intresset ifrån andra klubbar. Efter en sejour i Höganäs så värvades han till Gunnarstorp som satsade uppåt. Laget vann Div 2 S Götaland och hamnade därmed i kvalserie upp till div 1 (nuvarande Allsvenskan) med IF Saab, IFK Holmsund och Hammarby IF. Trots att man vann med 7-0 (3 mål av Lille-Bo) mot IF Saab och spelade 1-1 mot Hammarby (med bl.a Nacka Skoglund i laget) i en klassisk match på Tornévallen i Gunnarstorp så hjälpte inte det. Inför sista omgången möttes IFK Holmsund och Hammarby IF, där båda gick upp vid oavgjort resultat. Likt Due-Due-matchen mellan Sverige och Danmark i EM 2004 så slog båda lagen av på takten vid lika-ställning, där i stort sett inget hände dom sista 20 minuterna. Matchen slutade 1-1 och Gunnarstorp missade chansen. Innan övergången till Helsingborgs IF, 1967, provspelade Lille-Bo med MFF och fick då vara med i en träningsmatch mot det Brasilianska landslaget med bl.a Pelé i spetsen. Men det blev dom röd/blåa för Bo där han äntligen fick spela Allsvensk fotboll. Den 29:e juni 1966 mötte Sveriges U-landslag dåvarande Sovjets (USSR) A-landslag i en träningsmatch på Värendsvallen i Växjö. Tyvärr slutade matchen med en 1-4 förlust för Sverige men lagets enda mål gjordes av Lille-Bo Johansson. Man kan tycka, vadådå?, men mellan stolparna för dom röda stod en viss Lev Yashin. Den sovjetiska målvakten som vunnit priset som Europas bästa målvakt nio gånger och den enda målvakt som vunnit guldbollen Ballon D’or (1963). -..bara att sätta bredsidan till. Det var mitt livs mål! Gjorde han inget avtryck i Allerums GIF då, var det bara den vida världen som fick beskåda hans elegans? Jodå, 1971 gick Lille-Bo från HIF tillbaka till AGIF och blev då spelande tränare. Det var han fram till och med 1976, med två seriesegrar och en sjunde plats på listan som föreningens meste målskytt som resultat. Seriesegern 1973 sticker ut i Allerums historia då man gick genom serien utan en enda tappad poäng, 18 vinster på 18 spelade matcher. Samma år vann B-laget och Junior-laget sina serier. Snacka om succeåret ’73! -Av allt du upplevt på plan, är det något som ligger dig särskilt varmt om hjärtat? "Ja, när jag kom tillbaka till Allerum '71 och fick spela ihop med min lillebror Eskil på mittfältet. Vi hade både varit ute på äventyr och fick äntligen spela tillsammans i den blåa tröjan." Lille-Bo Johansson är utan tvekan en av dom största i föreningens historia. Jag önskar att jag varit gammal nog att få ha upplevt den store lille liraren. Tack för allt du gjort för föreningen och för att du ville ställa upp! Allerums GIF 1kommentar

Visa fler nyheter